Från idé till lansering. Så bygger HMOOD digitala lösningar.
Bakom en färdig webbplats eller digital lösning ligger mycket mer än design och kod. Här får du en inblick i hur jag arbetar med planering, design, utveckling, testning och ansvarsfull användning av artificiell intelligens i HMOOD.
När man besöker en webbplats är det oftast det visuella man lägger märke till först. Färger, bilder, animationer och hur innehållet är sammansatt.
Det man inte ser är alla överväganden, ändringar och arbetstimmar som ligger bakom.
Jag tycker att något av det mest intressanta med att utveckla digitala lösningar är just den här processen. Att börja med en idé, utforska olika möjligheter och gradvis bygga något som både ser bra ut och fungerar som det ska.
I HMOOD delar jag vanligtvis in ett projekt i fyra huvudfaser: kartläggning, design, utveckling och lansering. Faserna ger arbetet struktur, men det betyder inte att allt sker i en rak linje. Ibland upptäcker man under utvecklingen att en design bör justeras. Andra gånger visar testning att en funktion kan lösas på ett bättre sätt.
Och det är helt naturligt.
Från idé till färdig webbplats
Mål, användare och behov kartläggs, och strukturen ritas upp innan något designas.
Strukturen får en visuell riktning: typografi, färger, bilder, knappar och layout.
Designen blir ett fungerande gränssnitt, byggt av delar som ska fungera tillsammans på alla skärmstorlekar.
Funktionalitet, prestanda, mobilanpassning och tillgänglighet kontrolleras innan lösningen publiceras.
01. Kartläggning – att förstå innan man bygger
Ett projekt börjar med att förstå vad som faktiskt ska skapas, och varför.
Vad vill verksamheten uppnå? Vem ska använda lösningen? Vilka problem ska den lösa?
Det kan verka som enkla frågor, men svaren har stor betydelse för hur projektet utvecklas.
En webbplats som främst ska presentera tjänster och göra det enkelt att ta kontakt har andra behov än en kundportal där användare ska logga in och hantera information.
Därför handlar kartläggningsfasen inte bara om att samla önskemål och idéer, utan också om att bedöma vad som är lämpligt att bygga.
Målet är att etablera en tydlig grund innan arbetet med design och utveckling börjar.
02. Design – från idé till visuell riktning
När målen och behoven har kartlagts börjar den visuella utformningen.
Här arbetar jag med struktur, typografi, färger, layout och användarupplevelse. Jag tycker om att utforska olika uttryck, och särskilt hur animationer och interaktiva element kan göra en webbplats mer intressant.
Samtidigt måste designen fylla en funktion.
En animation kan se imponerande ut, men om den gör webbplatsen svårare att använda eller påverkar prestandan negativt är det inte nödvändigtvis ett bra val.
I den här fasen använder jag också artificiell intelligens som ett hjälpmedel. Modeller som Sol, Astra och Opus kan bidra med idéer, alternativa designförslag och tekniska perspektiv.
Det gör det möjligt att utforska fler riktningar på kortare tid.
Men ett förslag från en AI-modell är fortfarande bara ett förslag. Jag bedömer om det passar projektet, hur det fungerar på olika skärmstorlekar och om det faktiskt förbättrar användarupplevelsen.
Den slutliga designen ska inte bara vara visuellt tilltalande. Den ska också vara genomtänkt och möjlig att använda.
03. Utveckling – när designen blir funktionell
När designriktningen är godkänd börjar arbetet med att göra den till en fungerande lösning.
Det innebär att bygga gränssnittet, implementera funktioner och se till att de olika delarna fungerar tillsammans.
Beroende på projektet kan det vara allt från en relativt enkel webbplats till mer omfattande programvara med flera funktioner och tekniska system.
Även här kan AI vara till nytta.
Jag använder bland annat AI-modeller för programmeringshjälp, tekniska förslag och felsökning. Det kan göra det lättare att undersöka alternativa lösningar och identifiera problem.
Men AI-genererad kod är inte automatiskt bra kod.
Ett förslag kan fungera i ett scenario men skapa problem i ett annat. Det kan innehålla onödig komplexitet, vara svårt att underhålla eller förbise viktiga detaljer.
Därför måste koden granskas, anpassas och testas.
För mig handlar utveckling inte bara om att få något att fungera. Det handlar också om att förstå hur det fungerar, och hur lösningen kan underhållas och vidareutvecklas.
Testning och felrättning – arbetet som ofta inte syns
Det här är kanske den del av utvecklingsprocessen som jag tycker är viktigast att vara öppen med.
En lösning kan se färdig ut långt innan den faktiskt är redo att användas.
Det är inte ovanligt att jag lägger betydande tid på att undersöka små detaljer, justera animationer, rätta fel och testa olika sätt som en funktion kan bete sig på.
Hur fungerar webbplatsen på en mobiltelefon? Vad händer om en användare trycker flera gånger på samma knapp? Fungerar navigeringen med tangentbord? Vad händer om en förfrågan misslyckas?
Sådana frågor är viktiga.
Testning handlar inte heller bara om att hitta fel. Det handlar om att undersöka om lösningen faktiskt ger den användarupplevelse den är tänkt att ge.
Därför testar och förbättrar jag löpande under utvecklingen, inte bara allra sist.
En ändring kan också påverka andra delar av systemet. När något rättas eller förbättras måste man därför kontrollera att andra funktioner fortfarande fungerar som förväntat.
Det här arbetet tar tid, men är en viktig del av kvalitetssäkringen.
Hur jag använder AI utan att dela kundinformation
Artificiell intelligens har fått en naturlig plats i mitt utvecklingsarbete. Samtidigt anser jag att det är viktigt att vara tydlig med vilka gränser som gäller.
När jag använder molnbaserade AI-tjänster som ChatGPT, Claude eller Gemini ska de inte ta emot verklig information om de kunder eller verksamheter jag arbetar med.
Det gäller bland annat företagsnamn, personnamn, bilder, kontaktuppgifter, interna dokument och andra uppgifter som tillhör eller kan kopplas till kunden.
Arbetet med sådana modeller sker därför med fiktivt innehåll, generiska exempel och testdata.
Först när arbetet med de molnbaserade AI-modellerna i projektet är avslutat lägger jag in verklig kundinformation i lösningen.
Om det finns behov av AI-stöd i arbetet med den här informationen kan jag i stället använda lokalt körda modeller i en privat och isolerad miljö, utan att uppgifterna skickas till externa AI-tjänster.
Den här uppdelningen är medveten.
Jag anser att det är fullt möjligt att dra nytta av moderna AI-verktyg utan att ge dem tillgång till kundernas information.
Tekniken ska bidra till att förbättra arbetsprocessen, inte minska kontrollen över de uppgifter som behandlas.
04. Lansering – när lösningen ska möta verkligheten
När utvecklingen närmar sig slutet genomförs de sista kontrollerna och förbättringarna.
Här handlar det bland annat om att kontrollera funktionalitet, prestanda, mobilanpassning, tillgänglighet och relevanta säkerhetsaspekter.
Det verkliga innehållet måste också vara på plats och kontrolleras i den färdiga lösningen.
Målet är att det som lanseras ska vara genomarbetat, och att eventuella kända fel hanteras före publicering.
Men en lansering betyder inte nödvändigtvis att arbetet är över.
Behov kan förändras. Tekniken utvecklas. Nya funktioner kan bli aktuella, och befintliga lösningar kan förbättras.
Därför är det också viktigt att tänka på hur ett projekt ska kunna underhållas framöver.
En bra lösning är resultatet av många överväganden
Jag tycker att utvecklingen inom artificiell intelligens är otroligt spännande, och jag tror att sådana verktyg kommer att spela en allt större roll i hur digitala lösningar byggs.
Samtidigt har arbetet med HMOOD lärt mig hur viktigt det är att lägga tid på detaljerna.
Det är lätt att bli imponerad av hur snabbt tekniken kan generera en design eller producera kod.
Men det är ofta när man börjar testa, justera och förbättra resultatet som man upptäcker vad som faktiskt fungerar.
För mig är det just kombinationen av kreativitet, teknik, grundlig testning och ansvarsfulla val som gör utvecklingsarbetet intressant.
En digital lösning är inte bra bara för att den ser färdig ut.
Den måste fungera för de människor som ska använda den.